Gråa trista Tisdag
Gråa trista dagar får mig verkligen att drömma mig härifrån, antingen till varmare klimat med långa stränder och underbart klarblått vatten eller till en storstad där jag kan promenra genom stan och bara suga åt mig all energi och kanske ta en fika på ett kafé och bara skriva. Skriva om allt jag ser och känner, skriva om allt som händer.
Men de är ett tag till båda dessa saker. Vi planerar en resa till mammas 50års dag, men de är flera månader dit, sen är det mer än ett år kvar tills jag sätter min fot på ett plan som ska förflytta mig till ett helt nytt land, helt ensam, i 9 månader. Men det fantastiska med det är att jag vet att jag kommer åka dit ensam härifrån, dom flesta åker ensam, men redan på flygplatsen så kommer jag säkert möta på någon och sedan när vi kommer fram kommer vi att dela varje dag tillsammans, allihopa ifrån världens alla hörn. Jag kommer spenadera varje dag med åtminstode 3 andra personer, 3 andra person som jag ska dela rum med och förhoppninsvis 3 andra personer som jag kommer klicka direkt med. Eller åtminstonde kommer gilla. Men det kommer bli bra det vet jag, för är det något jag är bra på så är det att anpassa mig. Och hur svårt kan det vara att känna lycka och LEVA i New York?
Och att det är långt tid innan jag åker är bara bra då planen är att få ihop 100 000kr, tänk att jag kommer lägga ner MINST 300 000 på den här tiden? Tänk vad mycket man kan göra för dom pengarna? Och tänk vad mycket man kan samla ihop när man har ett mål, det är så otroligt skönt att jag verkligen trivs på mitt jobb och att jag nu kan lägga all energi på det tills jag åker!
